När jag var i sena tonåren läste jag Claes Holmströms roman "Tredje stenen från solen". Det var den första boken jag verkligen älskade. Boken är en realistiskt skildring av en slapp drönare i Stockholm. Boken blev min introduktion till slackerkulturen och påverkade mig starkt. "Tredje stenen från solen" var länge svår att få tag på, men nu har jag köpt den för några hundralappar via Bokbörsen. Undrar hur det kommer kännas att läsa om den för första gången? Kompisar som läst om boken i vuxen ålder har delade åsikter. Johannes Nilsson tyckte inte att den höll måttet längre, medan Mats Jonsson sa att "Tredje stenen från solen" stod sig som ett tidlöst mästerverk.
Jag läste den när jag var 15 och kommer ihåg små detaljer som att han inte klarade av att möta folk i trappen utan gick och gömde sig och att han bara åt på McDonalds och han var kompis med Jimi Hendrix son.
SvaraRaderaVar han kompis med Jimi Hendrix son? Minns jag inte alls.
RaderaJa Jimi Hendrix fick ju en son med en svenska- Eva sundqvist och i boken så var huvudpersonen kompis med sonen.
SvaraRaderaAha!
RaderaDen bästa episoden är ju helt klart när de ska ut och tågluffa. I övrigt tycker jag boken är rätt medioker.
SvaraRaderaJag älskar även uppföljaren, den som handlar om en nydemokratisk löpare /modell/ människo-handlare som bor på en båt. "Startpistolen" heter den
SvaraRaderaFinns några scener i den som fick mig att garva högt för mig själv. Jag har aldrig tidigare läst romaner som har garv-effekt på mig.
I den boken dyker några personer upp från Tredje stenen.. också har jag för mig. De röker hasch med huvudpersonen
Jag har läst Startpistolen också. Rolig, men inte lika trovärdig som TSFS.
RaderaVar är Claes?
SvaraRaderaHan bor i Stockholm. Skrev brev till honom idag och bjöd in till Arkiv Samtal.
RaderaHar han lagt ner skrivandet helt?
Radera