Kolla in min bok "Död kompis" här!
Årets tecknade serie: Död kompis av SIMON GÄRDENFORS
”Död kompis” – en innerlig skildring av vänskap
Patrik Schylström: ”Hej! Grattis till att ha tecknat det bästa seriealbumet 2012!”
Simon Gärdenfors: ”Ah! Kul!”
PS: ” Din bok fyller ett behov. Tycker du att vi pratar för lite om döden och andra tabun?
SG: ”Vissa ämnen blir extra känsliga för att det inte pratas så mycket om dem. Där kan det bli en ond cirkel, att en del saker bara blir mer och mer tabu. Samtidigt vet jag inte om man bör pressa folk till att prata om saker om de inte vill. När jag bestämde mig för att börja med ”Död kompis” valde jag den historien för att jag ville berätta någonting starkt. Många gillade boken, men jag har inte fått intrycket av att jag bröt mot några normer med serien, så på ett sätt kan jag inte hålla med om att det är så mycket tabu att allvarligt berätta om t.ex. döden. Att skämta om känsliga ämnen är egentligen mer tabu.”
PS: ”Ingen skulle fråga en författare varför han ”bara” skriver böcker och inte tecknar serier eller skriver manus till serier. Men från och med i år är tecknade serier en egen kategori i Läsarpriset, så jag undrar: Vad är det speciella med att berätta med kombinationen ord och bilder?
SG: ”Jag har aldrig fått frågan om varför jag ”bara” tecknar serier, snarare undrar folk varför jag gör så många olika saker*. Fattar i och för sig att din fråga handlade mer om seriernas status. Serier är ju inte det enda sättet att berätta med ord och bild. Film är ett populärare sätt att nyttja denna kombo på. Personligen älskar jag den grafiska skönhet som tecknade serier kan frambringa. Serier kostar ingenting att göra, förutom tid, så vem som helst kan göra dem. Det leder till att folk kan berätta mycket mer personliga saker utan att ha ett särskilt stort krav på sig att vara den stora publiken till lags. Om det finns en stor budget i ett projekt blir folk ofta fegare.
PS: ”Om jag inte missminner mig är Död kompis ett album som du jobbat på rätt länge och som fått ligga på vänt medan du släppt annat. Har det funnits särskilda skäl för dig att göra så?”
SG: ” Jag bestämde mig för att börja med Död Kompis runt 2005, när jag tecknat klart ”Lura mig!”. Först gjorde jag ”Direkt från Hjärup” och en serieintervju med min farsa, som var kortare grejer, lite som paus från de längre berättelserna. När jag tecknat på ”Död kompis” i ungefär ett år fick jag idén till ”Simons 120 dagar”. Eftersom jag visste att ”Död kompis” skulle ta några år att teckna blev jag tvungen att tänka efter. Jag kom fram till att jag ville ta en paus från ”Död kompis” och börja med ”Simons 120 dagar” så snabbt som möjligt istället. Jag var 28 år när jag fick den idén, och jag såg framför mig en resa fylld av lösaktigt sex, knark och sprit. Jag såg fram emot detta och insåg att denna livsstil förmodligen skulle passa bättre medan jag var 20-nånting istället för 30-nånting. När jag var klar med den boken följde USA-lansering och Galago ville att jag skulle ge ut en ”Nybuskis”-bok** året efter för att smida medan järnet var varmt (”Simons 120 dagar” fick väldigt mycket uppmärksamhet). När allt detta var klart hade det gått ganska många år, men jag fortsatte med ”Död kompis” som planerat och gjorde klart den mot slutet av 2011.
PS: ”Hur ser du på ”Död kompis” jämfört med dina tidigare serier?”.
SG: ”I ”Död kompis” jobbade jag för första gången i färg och det är i särklass den boken jag ansträngt mig mest med grafiskt. Jag började experimentera med formen i och med serien ”Heliogabalus” som gick i Galago. Jag läste att Chris Ware la ner ca tre hela arbetsdagar per sida. Jag ville testa vad jag kunde åstadkomma om jag också la ned så mycket tid på varje sida. Min idé, grafiskt, till ”Död kompis” var att jag skulle formge varje sida som en godisförpackning, eller någon annan snygg förpackning. Berättarstilen var dels inspireradas av Perec’s roman ”Jag minns” där jag såg att man kunde berätta en historia genom lösryckta nedslag i minnet. Jag såg också att det funkade bra efter att ha läst Jeffrey Brownsserie ”Mini Sulk” ***. I ”Död kompis” valde jag också att bygga historien kring ett ämne som var känsligt för mig och som jag haft svårt att prata om. Det brukar ofta bli bra när någonting tar emot att berätta om.
PS: ”Har du något nytt bokprojekt på gång?
SG: ”Mitt nästa bokprojekt kommer vara en samling av kortare serier.”
Intervjun med Simon Gärdenfors gjordes av Patrik Schylström, bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek, i mars-april 2013.
*Simon Gärdenfors gör också musik, bl a i rapgruppen ”Far och son”. Och radio. Och en massa annat!
**”Nybuskis” är en samling skämtteckningar
***Jeffrey Brown är en amerikansk serietecknare som ofta skriver och tecknar självbiografiska historer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar