tisdag 11 december 2012

En stor matupplevelse i Tokyo







Denna historia utspelar sig i Nakano, min favoritstadsdel. Det var där jag hittade godisförpackningen jag skrev om i förra inlägget och det var där insektsätarfestivalen hölls. Nakano kallas ibland för "nördköping". Det japanska namnet för nörd är otaku.

Jag och Maria gick förbi en liten restaurang som hade satt upp rutor ur matserien Oishinbo utanför. Jag ville självklart äta där, då jag är ett stort Oishinbo-fan. Stället specialiserade sig på sötvattensålen unagi, grillat på spett.

På bordet brevid oss satt en japansk man som verkade extremt entusiastisk över den här maten. Han jobbade med att tillverka klister och var på affärsmiddag med sina kunder. Jag frågade vad han rekommenderade för maträtt här och han svarade "Everything!" Påminde om David Liljemarks catchphrase "Man ska ha allt."

Jag testade rökt ål, något kolgrillat ålspett och ett slags ål-snack som såg ut som en ryggrad, men påminde om danska flæskesvær i smaken. Detta var enligt personalen "gott till öl" och jag gissade på att det var friterad ålsvål. Kanske var det en friterad ryggrad, vad vet jag?

Allting smakade fantastiskt och upplevelsen förhöjdes oerhört av klisterfabrikantens engagemang samt det faktum att jag fick beställa genom att peka i en samlingsvolym av Oishinbo-mangan.

Idag läste jag om det kapitel om ål jag för länge sedan läst i den, till engelska översatta, volymen "Oishinbo A la Carte; Izakaya: Pub Food". Det visade sig att serien utspelar sig på just denna resturang i Nakano och att detta ställe var huvudrollsinnehavaren Yamaoka Shirō's favoritrestaurang.

Försökte gå dit i söndags igen, men då var det stängt. Längtar redan tills nästa besök.

7 kommentarer:

  1. Ål är ju bara en av världens mest utrotningshotade arter. Känns ju genomtänkt att stödja den konsumtionen då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen tycker jag det känns fel att döda djur i allmänhet, men jag äter dom ibland i alla fall. Moraliska övertramp inom detta är mest hårklyverier. Tycker inte det känns så mycket mer fel att skjuta en indian än en kines.

      Radera
  2. Såklart det inte är hårklyveri, annat än kanske för dig i ett moralperspektiv. För att använda ditt exempel så har en Kines eller en Indian ingen direkt olik skillnad i ett ekosystem. Det har tex en ål och en krabba. Alltså påverkar deras rena existens många andra varelser förmåga att existera. Alla liv är inte lika mycket värda. Att bidra till en individs död tycker jag inte kan jämställas med att bidra till en hel arts utdöende.

    SvaraRadera
  3. "Alla liv är inte lika mycket värda."

    Jaså?

    SvaraRadera
  4. kanske helt irrelevant fråga kopplat till inlägget, men musikhjälpen? I år? Du med?

    Emeli

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag är i Japan fram tills den 28:e december och självklart har de inte bjudit in mig i år.

      Radera
  5. Det här kanske inte är rätt forum att driva den här diskussionen.. Men nej, med motiveringen som var ovanför påståendet så är inte varje liv lika mycket värt. Jag känner mig lite obekväm att prata om det ur ett människoperspektiv som du gjorde med Kines/Indian exemplet. Diskussionen människovärde/djurvärde kan man ju föra då, men tycker inte den är helt relevant eftersom jag inte talar om specifika individer utan om hela system.
    Vad jag menar är att om det finns ett lågt antal ålar kvar, och artens existens möjliggör att andra arter inom samma ekosystem kan fortsätta existera så får ju ålarnas existens ett ytterligare värde än bara den specifika ålens. Kollapsar ett ekosystem för att en art försvinner försvinner sannolikt fler arter som följd. Därför tycker jag att det är värre att stödja konsumtionen av utrotningshotade arter än icke utrotningshotade arter.
    Menade inte att hetsa här, alla får givet göra som de vill. Önskade bara att färre ville äta akut utrotningshotade djur.

    SvaraRadera