"Kalle" med hela svenska folket

Jag har alltid stört mig när folk är "Kalle" med Kalle Anka. Den första disneyfiguren som blev riktigt känd var Kalle. Kalle Kanin.

Jag har haft ont i ett finger

Fortfarande lite öm i tummen efter att ha spelat "In-flight Pac-Man" i sammanlagt sex timmar på planet hem. Läste just att Tōru Iwatani, mannen bakom Pac-Man föddes i Meguro, en stadsdel jag hängde ganska mycket i under den här vistelsen.

Nytt avsnitt: Arkiv Samtal del 25! Farväl Tokyo del 2.

Nu kommer avsnitt tjugofem av min podcast Arkiv Samtal.

Lyssna på iTunes här!

Om du inte har tillgång till iTunes kan du lyssna direkt på nätet här.

Har du en Android-telefon kan du lyssna genom att ladda ner appen BeyondPod. Har du en iPhone lyssnar du lätt via iTunes.

Om ingen av förslagen ovan funkar för just dig, får du ladda ner iTunes till din dator.



Denna vecka: Vi är packade, pratar mer osammanhängande än vanligt och vi har slutat bry oss om att prata med lagom avstånd till mikrofonerna. Mot slutet av kvällen får vi besök av en ny gäst, David Gichangi Axelson, som har byggt två sorters glasögon med hjälp av pärlplattor.

Övriga gäster: Maria Grudemo El Hayek, Said Karlsson och Erik Arner.

...och lite pilsner

Sänker ett par slappa Baltika 7 på flygplatsen i Moskva i väntan på ett anslutande flyg till Sverige.

Min packning

Klicka för större!

Dags att börja packa nu. Observera att detta bara är en bråkdel av allt jag har lagt vantarna på här i Tokyo.

Fanboygasm! Jag fick träffa tofu-leksaksmannen!

Tack vare min nye polare Don Kratzer fick jag igår uppleva en sak som jag drömt om i 8 år: Att besöka DevilRobots. Studion som designar TO-FU OYKAKO-figurerna jag är fixerad vid. Det var härligt.



Här är jag och mannen som skapade To-fu Oyako: Shinichiro Kitai.



En massa figurer.



Shinichiro Kitai vid sitt ritbord.



Tofu-figurer med tuggummibubblor.



Jag famlar nervöst efter visitkort.



To-fu Oyako-maskiner av Jack Vegas-typ. Häftigt.

Jag fick så mycket presenter att jag knappt kunde bära allt. Imorgon är min sista dag i Japan. Jag är som man säger, tillfredsställd.

Japanska ostsnacks

Jag har bara tre dagar kvar i Japan nu och jag kommer att sakna mycket saker här. Bland annat det asgoda ost-snacket Cheeza® som jag just nu äter.

Japans bästa konstnär? Keiichi Tanaami?

Jag har svårt att bestämma mig för vem som är bäst i Japan rent grafiskt. Vissa dagar skulle jag svara Keiichi Tanaami.

Hiphop-manga

I Japan kan går det att hitta serier som matchar nästan alla specialintressen. Jag köpte en seriebok som jag tror heter "Manga meets music". Tecknaren verkar gå under namnet UJT. Hans hemsida hittar ni här. Boken tycks handla om japanska hiphop-fans och innehåller en hel del skivtips. Lite samma upplägg som David Heatley körde med i sin grymma serie "Black history".



Framsidan.



Jag gillar den slappa tecknarstilen.



En gemensam idol.



Författarporträttet på bokens ena flik. Tror att UJT är född 1969.

Nytt avsnitt: Arkiv Samtal del 24! Farväl Tokyo del 1.

Nu kommer avsnitt tjugofyra av min podcast Arkiv Samtal.

Lyssna på iTunes här!

Om du inte har tillgång till iTunes kan du lyssna direkt på nätet här.

Har du en Android-telefon kan du lyssna genom att ladda ner appen BeyondPod. Har du en iPhone lyssnar du lätt via iTunes.

Om ingen av förslagen ovan funkar för just dig, får du ladda ner iTunes till din dator.



Denna vecka: Uppesittarkväll med Strong Zero a Go-Go!

Ännu en japansk tecknare jag uppskattar: Yoshikazu Ebisu

Jag har inte läst hans serier men jag gillar tecknarstilen.

Kan man dricka en och en halv liter läsk på ca 1 minut?

Idag när jag vaknade var jag bakis. Jag gick till kylen för att dricka "cola" (eller "kåcka" som man sa i Skåne på 80-talet. De som var riktigt balla uttalade det "kocka", alltså samma sorts "o" som i ordet koka).

Det var ganska svårt att dricka mycket på en gång. Kolsyran gjorde att jag bara kunde ta små klunkar åt gången. Jag kom att tänka på en scen ur boken "Tredje stenen från solen" där Jimmy och hans kompis har spelat tennis. Efter matchen köper Jimmy en 1,5 liters Coca-Cola. När han har betalat för den i kassan är han så törstig att han dricker upp hela flaskan innan de hunnit gå ut ur butiken. Hur fan lyckas han med det?

Det första jag ska köpa när jag kommer hem till Sverige

Jag har varit i otaliga boklådor och seriebutiker här i Tokyo, men ingen verkar ha tagit in Chris Ware's nyutkomna "Building Stories". Konstigt, då jag tror att många japanska designnördar skulle gilla den.

"Boken" är en låda häften och liknande som berättar historier om folk som bor i samma byggnad. Jag har läst delar av detta i bokserietidningen Acme Novelty Library. Det är ganska svårpenetrerade serier, men när man väl kommer in i historierna rör det sig om oerhört hög kvalitet. Som formgivare är Chris Ware häpnadsväckande. Helt otrolig. På grund av höga förväntningar blev jag först lite besviken på den här boxens utsida, men jag har börjat gilla den så smått.

Dax för snax! Friterad okokt spaghetti!

En japansk specialitet som är ett överraskande gott snack är friterad okokt spaghetti. Detta tilltugg serveras på många barer i Tokyo. Ganska flottigt och passar bra till s.k. starköl.

Jag blev fixerad vid en kokt potatis

När jag läste om "Potato stewed in butter" i Oishinbo blev jag sugen på att smaka detta. Testade att laga själv i Sverige, men där fanns inte rätt ingredienser (ichiban-dashi m.m.) så jag såg fram emot att prova äkta vara i Japan. Jag frågade runt på 15-20 ställen, men ingen bar eller restaurang erbjöd denna potät. Insåg att detta var en specialitet som förmodligen bara var lätt att hitta i Sapporo.

När jag höll mitt föredrag på Arts Initiative Tokyo's kontor, anlitade de en catering-kille och jag fick vara med och bestämma maten. Jag önskade givetvis "Potato stewed in butter" och catering-snubben hittade receptet. Det stora problemet som återstod var ju givetvis mina enorma förväntningar. Jag hade full sjukdomsinsikt och förstod att hur jag än gjorde skulle upplevelsen bli väldigt ihålig i kontrast till min fantasi. Jag vet inte varför jag blev så fixerad vid denna kokta potatis. Jag har varit sån sen jag var liten, har alltid haft lätt för få fix-idéer.

Jag åt min första "Potato stewed in butter" i fredags och det smakade gott. Tyvärr serverades den kall, men det var ändå schysst. Jag var så förberedd på att bli besviken att upplevelsen blev ganska vardaglig.

"Herr barn"

Ett av Japans mest framgångsrika rockband består av fyra män i 40-årsåldern med det otroligt skojiga namnet "Mr. Children". Bästa namnet sen "Styvfarsan".

Nytt avsnitt: Arkiv Samtal del 23! Lampan i skogen

Nu kommer avsnitt tjugotre av min podcast Arkiv Samtal.

Lyssna på iTunes här!

Om du inte har tillgång till iTunes kan du lyssna direkt på nätet här.

Har du en Android-telefon kan du lyssna genom att ladda ner appen BeyondPod. Har du en iPhone lyssnar du lätt via iTunes.

Om ingen av förslagen ovan funkar för just dig, får du ladda ner iTunes till din dator.



I detta avsnitt avslöjas varför Said Karlsson nyligen blev uppringd av Expressen, Maria Grudemo El Hayek framför en vagt rasistisk visa och Simon visar upp en hel drös av lågvattenmärken i sin "skämt"-arsenal.

Det krävs ett stort mod för att våga vara så här rolig

Gick förbi en bar med den här skylten.

HOT BEER
LOUSY FOOD
BAD SERVICE
WELCOME
HAVE A NICE DAY

Det är ett ganska kul skämt. Man fattar att de skojar, men jag tycker ändå att det är modigt att sätta upp en sån här skylt.

Diskussioner måste trots allt ha uppstått i ledningen. "Kommer någon att missuppfatta? Kommer ett visst kundsegment att undvika baren om vi sätter upp den här skylten? Fan, jag tycker att vi kör. Det är värt de potentiella risker som trots allt finns. Det är ett såpass roligt skämt, att jag känner att fan, vi bara kör."

Mitt självporträtt i gouache och airbrush

Jag har länge velat testa att måla i gouache och airbrush, och här i Japan har jag äntligen fått ändan ur vagnen. Köpte en ganska billig airbrush, färger och penslar på Tokyu Hands.

Rob & Bob kallas två skickliga serieskapare som håller på med en serietidning med namnet "Rob & Bob med vänner #1".

Jag kommer att medverka i denna tidning. De bad om en bild till en lucka i deras julkalender så jag skickade detta självporträtt.



Kolla in Rob & Bob's julkalender här!

Nu på Spotify: Humorskiva med Simon G & Mr Cool (även de sketcher som var för magstarka för P3)

Föreställ dig att du har julledigt, sätter dig i en mjuk fåtölj med ett glas starköl och bara hänger dig åt att skratta. Nu kan detta bli verklighet.

Vi släpper humorskivan "Hugade spekulanter" med Specialisterna. 28 roliga spår med sketcher och busringningar. Skrivet och framfört av Anton "Mr Cool" Magnusson och Simon "Simon G" Gärdenfors. Mixat och Mastrat av Jocke Boberg.

Busringningen "Polisskolan" blev för mycket för P3 som valde att inte sända detta skojfriska upptåg. "Polisskolan 2" är också exklusiv för denna platta.

I övrigt bjuder vi på klassiska titlar som "Styv pick", "Van Damme" och "Jesus". Mycket nöje!

Klicka här för att lyssna på Spotify.

Skivan finns även på iTunes.

Detta blir första släppet från nystartade bolaget Wald Entertainment.

En stor matupplevelse i Tokyo

Denna historia utspelar sig i Nakano, min favoritstadsdel. Det var där jag hittade godisförpackningen jag skrev om i förra inlägget och det var där insektsätarfestivalen hölls. Nakano kallas ibland för "nördköping". Det japanska namnet för nörd är otaku.

Jag och Maria gick förbi en liten restaurang som hade satt upp rutor ur matserien Oishinbo utanför. Jag ville självklart äta där, då jag är ett stort Oishinbo-fan. Stället specialiserade sig på sötvattensålen unagi, grillat på spett.

På bordet brevid oss satt en japansk man som verkade extremt entusiastisk över den här maten. Han jobbade med att tillverka klister och var på affärsmiddag med sina kunder. Jag frågade vad han rekommenderade för maträtt här och han svarade "Everything!" Påminde om David Liljemarks catchphrase "Man ska ha allt."

Jag testade rökt ål, något kolgrillat ålspett och ett slags ål-snack som såg ut som en ryggrad, men påminde om danska flæskesvær i smaken. Detta var enligt personalen "gott till öl" och jag gissade på att det var friterad ålsvål. Kanske var det en friterad ryggrad, vad vet jag?

Allting smakade fantastiskt och upplevelsen förhöjdes oerhört av klisterfabrikantens engagemang samt det faktum att jag fick beställa genom att peka i en samlingsvolym av Oishinbo-mangan.

Idag läste jag om det kapitel om ål jag för länge sedan läst i den, till engelska översatta, volymen "Oishinbo A la Carte; Izakaya: Pub Food". Det visade sig att serien utspelar sig på just denna resturang i Nakano och att detta ställe var huvudrollsinnehavaren Yamaoka Shirō's favoritrestaurang.

Försökte gå dit i söndags igen, men då var det stängt. Längtar redan tills nästa besök.

Billigare än heroin

Hittade en godisförpackning att dö för häromdagen. "Dobutsu candy" från 60-talet. I obruten förpackning, med intorkat godis som rasslar när man skakar paketet. Kostade cirka 212 svenska kronor.

Någon som förstår det här skämtet?

Igår var jag på seriebutiken Mandarake i Tokyo. Där såg jag en tidning med ett slags skämt på framsidan. Jag fattar inte det roliga. Någon som kan lite japanska eller bara fattar skämtet, som kan förklara?

Nytt avsnitt: Arkiv Samtal del 22! Mat i Japan del 2: Att koka ett grillspett i åtta timmar.

Nu kommer avsnitt tjugotvå av min podcast Arkiv Samtal.

Lyssna på iTunes här!

Om du inte har tillgång till iTunes kan du lyssna direkt på nätet här.

Har du en Android-telefon kan du lyssna genom att ladda ner appen BeyondPod. Har du en iPhone lyssnar du lätt via iTunes.

Om ingen av förslagen ovan funkar för just dig, får du ladda ner iTunes till din dator.

Erik Arner och Mårten Ekenberg är tillbaks och denna vecka tar vi ett mer övergripade grepp om japansk mat. Nudlar, finmat och konnyaku. Stor debatt om inslaget "Välj drycken".

Nedan visar jag upp lite grejer vi pratar om i podden.



Fyra små rester.



En plastfigur som föreställer en japansk "komiker". Vem denne "komiker" är har jag fortfarande inte fattat.

Länk till Ramen Jiro.
Länk till ramendatabasen.

Jag överlevde jordbävningen / Danskarna har godkänt mig

Idag var jag högst upp i bokaffären Maruzen när hela byggnaden började svaja. Det var jordbävning. Jag överlevde.



"Nummer 9", en dansk tidning om tecknade serier har recenserat "Död kompis". Anna Sofie Hansen skriver att boken är "en af årets væsentligste udgivelser." och att resultatet är "en hybrid mellem Chris Ware, 8 bit-grafik, Osamu Tezukas Astro Boy og en pose vingummier".

Läs hela artikeln här!

En flingförpackning jag vill ha

Jag köpte japanska flingor igår. Ciscorn med smak av choklad. Kände igen namnet. Jag har ett paket av samma märke i min samling. En Ciscorn från 60-talet som jag köpte i en (numera nedlagd) specialbutik i Nakano 2008. Efter lite sökning på nätet hittade jag en bild av det gula Ciscornpaketet. Det är nog det den förpackning jag helst skulle vilja äga i hela världen.



Paketet jag helst vill ha.



En favorit i min samling.



Ciscorn 2012. Ser OK ut, men platsar inte i min samling. Köptes för att ätas här i Japan.

Topp 10! De tecknade japanska figurer jag oftast ser i Tokyo 2012

Vilka tecknade figurer är populärast i Japan just nu? Självklart är min perception något selektiv, men jag har försökt lista de figurer jag ser oftast på reklamskyltar, leksaker, matvaror, godisförpackningar, klistermärken osv. Jag har bara tagit med Japanska figurer. Snobben och Musse Pigg skulle förmodligen hamnat på topp 10 annars.

1. Anpanman

2. Hello Kitty

3. Doraemon

4. Rilakkuma

5. Peko chan

6. Monkey D. Luffy (One Piece)

7. Astro Boy

8. Mario

9. Picachu

10. Ultraman