Simon Gärdenfors pekas ut som rasist

Historien fortsätter från förra blogginlägget...

Anledningen till att vi befann oss i Chicago var att vi just släppt varsin serieroman i USA. Vårt förlag Top Shelf hade bjudit in oss till seriemässan C2E2 för att signera och lansera våra böcker.

Min bok "The 120 Days of Simon" hade just släppts och recensionerna hade börjat trilla in. Det var mest positiv kritik, men alla var inte stormförtjusta. Comics Alliance skrev att jag var en "egomaniacal, vaguely racist, idiotic, awful person." Nättidningen PLAYBACK:stl beskrev också boken som just "vaguely racist". Mina kompisar retade mig för detta och använde uttrycket så fort tillfälle gavs. Amerikanerna är känsligare. Av alla svenska recensioner av "Simons 120 dagar" var det ingen som nämnde ett endaste ord om rasism.

Vi satt på rad i Top Shelfs monter på seriemässan. Varje gång någon slog till på erbjudandet "alla tre böckerna för 30 dollar" plockade jag upp min "Get off the phone excuse machine™" och tryckte igång en polissiren som en slags partysignal.

En man med asiatiskt utseende kom fram och köpte min bok. Jag signerade den och innan han skulle gå sa jag "Wait, listen to this!". Eftersom han bara köpt en bok tänkte jag att han skulle få höra en annan partysignal än den jag brukade köra med. Jag höll upp min "Get off the phone excuse machine™" mot hans öra och tryckte på en slumpmässig knapp. Jag visste i ärlighetens namn inte vad maskinen skulle säga.



"CHIIIINESE FOOD! DELIVERY!" skrek en inspelad röst från min "Get off the phone excuse machine™". Den asiatiske mannen såg inte speciellt road ut. Folket i Top Shelf-montern stirrade misstroget på mig. Mats pekade på mig och viskade: "Vaguely racist."